Det blev en massa skor, pärlor, födelsedagspresenter till sonens kompisar, leksaker till barnen och kläder köpta.
Och den roligaste händelsen inträffade just i en klädesaffär.
Dottern hittar en gul bikini men då vi är lite osäkra på storleken så sa jag till henne att vi måste prova den.
Samtidigt försöker jag hitta ett par billiga byxor till min son då han tar sönder knäna på alla byxor han har på sig - det är alltså inte lönt att lägga för mycket pengar på byxor.
Hittar dock inga billiga i hans storlek (134) men finner ett par jeans i storlek 140 som har ett lagom pris.
Frågan är om de passar så jag ber även han att hänga med till provrummet.
Provrummets väggar är näst intill heltäckande och har en dörr utanpå - så det är väldigt instängt i provrummet.
Där börjar det lilla kaoset.
Det börjar med att dottern ska prova bikiniöverdelen. Och samtidigt ber jag min son att prova byxorna.
Jag hjälper sedan min dotter då hon ska sätta på sig bikinin men det dumma är att överdelen sitter fast i bikinitrosorna tack vare larmet.
Hon har lite bråttom med att få den på sig och jag krånglar för att hitta rätt med armarna och trär så bikinin över hennes huvud och armar.
Men hela bikinin snurrar ihop sig så att armarna fastnar i den halvvägs och hon sitter således till sist fast i den helt ihopsnurrade bikinin med en väldigt konstig halvsträckupp-armställning.
Jag ska då försöka räta ut det hela varpå jag finner att även galgen har fastnat i det hela. Och då får jag ett skrattanfall vilket resulterar i att bikinin snor ihop sig ännu mer...
Efter mycket pysslande får hon på sig bikiniöverdelen rätt och där står hon och kråmar sig lite framför spegeln och tycker att hon är jättefin i bikinin och jag får världens skrattanfall när jag ser henne - med bikiniöverdel på - och i den hänger bikinitrosorna - och i dem hänger galgen.
Snyggt värre :)
Så vänder jag mig om för att hjälpa sonen med att se om byxorna var lagom.
Han har då lyckats med att få av sig sina byxor och de byxorna han ska prova står han på. Och golvet var inte det renaste som vi hade sett precis...
Snart får han på sig byxorna och vi märker på en gång att de är alldeles för stora.
Så av med dessa och in i sina egna igen.
När vi har samlat ihop alla våra provkläder så ska jag precis till att öppna dörren varpå jag känner världens äckligaste fisdoft. Jag viskar och frågar om barnen har fisist varpå sonen svarar glatt:
-Ja, det har jag :)
Jag försöker att hålla god min när jag lämnar tillbaka de kläderna som vi inte ska ha och samtidigt hör expediten säga till nästa person som stod i kön för att prova kläder att den kunde gå till vår fisstinkande provhytt.
Garvandes kommer vi så ut till mannen och mamma och berättar om fisen och doften.
Precis då ropas det ut i högtalarna varpå jag faller i en ny skrattattack:
-Vi behöver personal med detsamma till provrummen!!
- Personal behövs nu till provrummen!!
Ojojoj ..
:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar