Typ vid 90% av mina besök där brukar jag få vänta ca 20 minuter innan det är min tur. Även om det t ex bara är 3 personer före så tar det så lång tid.
Säg som så - personalen lär inte bli sjukskrivna p.g.a. stress...
I dessa lägen kan det ibland vara en fördel med att ha med sig barnen in på apoteket. För vid några olika tillfällen har de högt och tydligt frågat:
-Varför tar det alltid så lång tid här?
I dessa lägen hyschar jag aldrig barnen (vilket jag troligtivs skulle ha gjort om vi hade varit på något annat ställe) utan jag låter dem fråga på och jag svarar dem även i vanlig samtalston.
Vid andra tillfällen har personalen börjat fråga mig en massa saker som de egentligen inte har att göra med. En gång när jag hämtade ut insulinsprutor så började biträdet att fråga mig allt om min diabetes. Hur jag hade upptäckt den, om jag hade varit på sjukhus, hur jag mådde nu, osv. När jag gick därifrån hörde jag dock hur ett annat biträde sa till henne att hon inte fick fråga sådant..
Och idag var jag där och köpte lite hydrokortison för att försöka få bort en ful röd fläck som jag har på hakan.
Och just idag lekte nog biträdet tysta leken mot mig (detta var biträdet som förra gången sa till den andre att hon frågade för mycket) för hon pratade inte med mig under hela mitt köp:
För när jag varit där inne ca 20 minuter ser jag att mitt nummer dyker upp på skärmen - det ropas inte ut, varpå jag höll på att missa det - och jag gick fram till kassan och lade fram krämen och sa:
-Hej!
Jag fick en liten nick tillbaka.
Hon skannade krämen men sa inget om vad det kostade.
Jag lämnade fram mitt apotekskort och sa:
-Varsågod.
Men jag fick inget svar tillbaka.
Sedan satte jag i mitt betalkort och betalade. Kvittot kom utfarande och jag fick det och mitt apotekskort.
Då väntar jag mig att biträdet iaf ska fråga mig om jag vill ha en påse.
Men nej, hon säger ingenting - till mig.
Istället börjar hon prata med biträdet bredvid sig och dennes kund och så lämnar hon kassan där hon står - där min kräm ligger kvar på "bordet". Jag tar den helt sonika i handen och börjar gå mot utgången och säger:
-Hejdå!
Jag fick inte ens en blick tillbaka.
Jag tänkte då klämma till med ett:
-Det var trevligt att talas vid!!!
Men jag svalde tyvärr denna mening och gick därifrån.
Ja, denna personalen skulle verkligen behöva gå en "Kundserviceutbildning" (där man måste öppna sin mun och säga lagom mycket).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar