Och på denna stunden ville barnen bl a leka charader.
Och efter några lätta charader som vi andra gissade rätt på ska sonen göra en och vi ska gissa vilket djur han föreställer.
Han står helt sonika på alla fyra och hoppar fram och tillbaka och fram och tillbaka och fortsätter att hoppa fram och tillbaka och fram och tillbaka. Vi gissar på en massa olika djur, t ex grodor, kaniner, hare, känguru, mm.
Då, efter många hopp, säger sonen:
-Men, hallå. Detta djuret brukar inte hoppa!!!!
(Och eftersom vi alla bryter ihop i en skrattattack får han berätta att det var en leopard som han härmade. Knäppa som vi var såg vi ju inte att det var ett leopardsprång som han härmade...)
Nästa som står på tur är dottern. Hon lägger sig på mage och vrider lite konstigt på sig och studsar lite framåt på något konstigt sätt. Vi sitter som en massa frågetecken. Och när vi ber om en ledtråd sätter hon sig upp och visar med handen i en våg-rörelse, och säger:
-Egentligen rör sig djuret så här!!!
(Efter ännu en skrattattack får hon berätta att hon härmar en val (som simmar framåt)).
Så är det svärfars tur. Han ställer sig på ett ben och flaxar med armarna och "hackar" med huvudet. Alla börjar gissa på olika fåglar och när svärmor säger höna så säger han:
-Ja, det säger vi att det är.... Men egentligen härmade jag flamingon som är med i Kalle Anka på julen. Men när jag kom på att jag inte kunde ta upp det andra benet och flyga iväg så kunde jag inte slutföra det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar