Kort simtur

Idag blev det årets kortaste simträning.
Hade tänkt simma 1 km .. men det blev 150 meter.

Det hela började jättebra... eller inte...
Precis när jag skulle ta på mig bikiniöverdelen ser jag att spännet har lossnat på ena sidan varpå den inte gick att knäppa.
Smidigt värre när man har två barn som ivrigt väntar på att få hoppa ner i vattnet.
Dock skulle sambon komma ca 15 minuter senare (efter jobbet) så då kunde jag ju ringa honom och be han ta med sig min baddräkt till badhuset istället.
Och det hade ju gått jättebra om jag hade haft en mobil till hands...

Så en liten nödlösning resulterade i att jag knöt ihop bikinin baktill i ryggen varpå den blev väldigt tajt och utdragen åt sidorna...
Och jag menar verkligen väldigt tajt och väldigt utdragen åt sidorna.
Säg som så, det var den största "urringning" som jag haft.
Som tur var så var det mest tjejer inne i badhuset så det blev några snabba steg och sedan ner i vattnet.

Barnen hoppar också ner i vattnet på "leksidan" och jag sätter igång och simmar en längd (25 m).

Kommer då på att jag kan ju låna en telefon på badhuset och ringa hem och hoppas på att sambon just då är hemma och hämtar sina badkläder - för jag kan inte hans mobilnummer i huvudet.
Så upp ur bassängen igen och snällt nog får jag låna en telefon.
Ringer hem - inget svar.
Ringer min bror och tänker att han kan ringa vidare till sambon - inget svar.
Ringer hem till mina föräldrar och efter några långa signaler svarar pappa.
Jag förklarar snabbt för honom att han ska ringa sambon och be honom ta med sig min simbaddräkt.

Sådärja. Nöjd och glad lämnar jag tillbaka telefonen och går i bassängen igen.

Barnen hoppar trampolin under tiden och är supernöjda. Dottern får dock ha två armpuffar på sig när jag inte är i närheten. Hon kan ju simma och klarar sig bra i vattnet - men för att vara på den säkra sidan när jag inte finns jättenära dem hela tiden så får hon ha puffarna på sig.

Så sätter jag igång att simma och simmar en längd (är nu uppe i 50 meter).
Då träffar jag på en kompis och stannar upp och byter några ord med henne.

Sedan ska jag börja simma på allvar.
Då råkar det vara en person som simmar något långsammare än jag så det gäller ju att simma om henne - men det är lättare sagt än gjort då hon simmar mitt i bassängen och man samtidigt får möte.
Blir alltså till att ligga och plaska bakom henne en stund innan man kommer om.
Simmar två längder (är nu uppe i 100 meter) och då blir det tvärstopp igen p.g.a. att jag simmat ikapp den något långsammare simmerskan, men efter en stund kommer jag om och simmar så två sträckor till (är nu uppe i 150 meter).

Då hör jag hur en mamma börjar ropa på sina barn att de måste komma upp ur bassängen.
Jag ser även att badhuspersonalen pratar med några vuxna som är i bassängen så jag går upp ur bassängen och ropar att barnen ska komma upp.

Sagt och gjort. Vi går upp och går runt till badhuspersonalen och undrar vad som har hänt.

Jo, då har någon (mindre intelligent) varelse bajsat i den lilla bassängen och då reningsverket sitter ihop med den stora bassängen så får vi inte bada mer utan de måste rengöra båda bassängerna.

Just då ser jag sambon komma med sin bil och parkera utanför badhuset.

Det blev till att duscha och tvätta av sig ordentligt och efter duschen märker jag att jag har glömt hårborsten hemma - så med en härlig rufsig blöt frisyr går jag och dottern ut till "vänthallen" och möter upp sambon och sonen.
Sambon visar stolt upp att han har med sig min baddräkt.
Och så åker vi hem.

Blev alltså sammanlagt en badstund på ca 10 minuter.
Men den snälla badhuspersonalen gav oss fribiljetter.

Och nu hoppas jag innerligt att man inte fått ner någon bakterie i sig så att man blir sjuk.

Sitter nu här och funderar om man ska ge sig ut på en promenad istället.
Men jag är blöt i håret, det är 13 grader varmt ute och kolmörkt på himlen så snart blir det nog regn igen.

Blev en bra träningsdag...