Jo, jag har ju varit sååå törstig de 2 senaste månaderna och jag har anat att det hade något med sockret att göra .. men inte att det skulle vara så "farligt".
Så kom jag då till vårdcentralen förra torsdagen och bad dem kolla mitt socker.
Resultatet de fick var "high".
Då blev det till att fasta till dagen därpå och på morgonen blev det nya tester och efter en stund meddelade doktorn att jag hade diabetes, att jag skulle åka hem och packa en väska och sedan vara beredd på att få stanna på Medicinavdelningen på sjukhuset under några dagar.
Något chockad blev jag ..
Kom till sjukhuset vid 14-tiden på fredagen och fick träffa en doktor lite snabbt och sedan var det full fart med blodsockermätningar och insulinsprutor.
Lördagen och söndagen hände det inte så mycket. Inga doktorer på plats så det blev mest till att försöka jämna ut sockerkurvan - men den hoppade hej vilt - vilket det gör i början.
Fick som tur var en massa besök + att jag hade en trevlig gammal dam som rumskamrat.
På söndagen fick jag en ny rumskamrat - en kvinna i 50-års åldern som älskade att prata :)
Jag satt även och pratade med en hel del äldre män - en hade fått diabetes liksom jag. En annan hade ramlat ner från sitt garagetak när han skottat snö - så de var klara i knoppen iaf.
Annars var det mest äldre personer där - förutom grannrummet där 2 karlar i 50-års åldern bodde.
Om jag anat rätt så var den ena en högreligiös (något mesig i sättet) man som satt i rullstol. Till råga på allt så hade han en orange barncykelflagga på rullstolen - vilket jag tyckte var extra roligt med tanke på hur han var som person.
Denne stackars man delade rum med en något förvirrad alkoholist. Alkoholisten satt även han i rullstol och på söndagen fick jag + en annan patient rusa till när han skulle flytta sig från en vanlig stol till sin rullstol. Han höll nämligen på att ramla. Sedan gick det någon timme - och då mötte jag han i korridoren - och då GICK han :)
Sen blev han mer och mer förvirrad. Han åkte hiss upp och ner. Sköterskorna fick jaga honom och han fick inte gå ut i allrummet för då försvann han iväg i hissen. Rätt som det var sa han att han hade beställt taxi - som fick avbokas. Han gick in i alla rummen och trodde att han bodde där - men blev ivägledd av sköterskorna. Och så höll han på även när jag åkte hem på tisdag em/kväll.
Ja, lite fick jag ju allt skratta åt - åt denna mannen. Fast det hela var ju tragiskt egentligen...
Annars var det långtråkigt på sjukhuset. På måndagen trodde jag att jag skulle få åka hem men då var dietisten fullbokad och diabetessköterskan var sjuk - så det fick bli på tisdagen istället.
Jag har ännu inte funnit balansen helt mellan mat - insulin - motion. Men man lär sig dag efter dag. Jag skriver upp alla mina värden vilket jag faxar till min doktor varje torsdag och så ringer hon på fredagar. Så nog följer de upp en alltid.
Har även haft lite problem med synen. Men den börjar bättra sig.
Ja, det är en omställning - men det ska fixa sig!!
Det är fortfarande många stick i fingrarna för att se var värdet ligger på och jag har haft några känningar (för lågt blodsocker) så jag har minskat något på insulindoserna.
Det är bara till att fortsätta att prova sig fram.
Jag har dock blivit en hejare på kost och väntar just nu på en mycket bra kokbok som ska hjälpa till lite extra :)
Mat för liv och lust
av Margit Eliasson, Gunilla Lindeberg
(http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9174240757)
--------------------------------------------------------------------------------
Nu blir det till att ta en lugn lördagskväll - efter en lugn dag.
Hoppas alla har en bra kväll!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar